Med önskan om en fin och vilsam sommar.
Karolina Isberg
leg. psykolog, Kintsukuroi
Sommarvila och ett vindsrum i Gamla stan
Med önskan om en fin och vilsam sommar.
Kategori: Psykoterapi
Med önskan om en fin och vilsam sommar.
Validering
Bild: Bizarro
Begreppet validering betyder att man officiellt godkänner ett dokument och därigenom bekräftar att dess innehåll är korrekt. Validering är också ett centralt begrepp inom psykologiskt behandlingsarbete, där en individs upplevelse av en situation bekräftas. Att validera en persons tankar och känslor visar att personen är lyssnad på och uppmuntrar denne att lita på att den egna upplevelsen är verklig och reaktionen rimlig.
I det professionella samtalet är det här förstås avgörande, men är minst lika viktigt i alla nära relationer. I stunden är det enkelt att börja argumentera med sin partner eller familjemedlem om att dennes upplevelse är överdriven eller till och med felaktig. Och sedan är konflikten och tävlingen om vems perspektiv som är rätt ett faktum, vilket försvårar möjligheterna att faktiskt reda ut vad som skedde. Att istället börja med att bekräfta den andra personens upplevelse, oavsett vad man tycker om den, är en bra start för att sedan kunna prata om att man har olika perspektiv på situationen.
Karolina Isberg, leg. psykolog
Skam, sårbarhet och att leva helhjärtat
Because true belonging only happens when we present our authentic, imperfect selves to the world, our sense of belonging can never be greater than our level of self-acceptance. — Brené Brown – Daring Greatly
Det finns en amerikansk sociologiforskare som heter Brené Brown. Hennes TedTalks om sårbarhet (vulnerability) och skam spreds som en löpeld för några år sedan och är några av de mest visade. Kanske för att hon så tydligt beskriver sin skam över sin egen sårbarhet och hur det gör henne så oerhört mänsklig. Hon har undersökt vad som är att leva helhjärtat (whole hearted) och sårbarhetens betydelse som en naturlig del i en helhjärtad tillvaron. De som lever nära sin sårbarhet känner mer tillhörighet till andra människor och har en starkare uppfattning om att de själva är älskade och värda kärlek och omsorg. Men det är också tydligt att människor som beskriver denna upplevelse av självvärde har lättare att visa sig sårbara.
Sårbarhet kan ju vara så mycket. Som en sorts äkthet i sina känslor och att våga visa sin osäkerhet, rädsla och förväntansfulla glädje. Att vara den som exponerar sig utan garantier genom att faktiskt berätta om hur mycket en annan människa betyder, hur ledsen man blev av en sårande kommentar eller beskriva sin vilsenhet inför en ny situation. Därmed blir sårbarheten, trots sin skämsighet och uppenbara läskighet, en grogrund till kreativitet, tillhörighet, självvärde och ett helhjärtat sätt att leva.
Vulnerability sounds like truth and feels like courage. Truth and courage aren’t always comfortable, but they’re never weakness. — Brené Brown – Daring Greatly
Jag tror att vi är många som känner igen oss i det här. På något plan vet vi att den här sårbarheten är värdefull och på ett annat plan kämpar vi emot den med all tänkbar kraft. Det krävs mod att våga visa sig och leva helhjärtat.
Karolina Isberg, leg. psykolog
De eviga och oundvikliga meningsfrågorna
De tenderar att leta sig in i tillvaron, meningsfrågorna. Ibland som ett enkelt ifrågasättande om vad som känns meningsfullt i en viss situation eller förknippat med ett visst val. I andra fall är tanken större och kanske handlar om vad som egentligen är meningen med livet och ibland om det finns någon mening överhuvudtaget.
Inom livsåskådningsforskningen har man hittat ett sätt att se på livsmening, där denna är en följd av var i tillvaron man placerar sin grundtillit. En del människor placerar sin grundtillit i sig själva och sin egen kapacitet, någon annan i naturen och livets naturliga gång, ytterligare andra i gemenskapen med människor och någon annan i Gud eller i sin tro. Detta kan variera genom livet och grundtilliten kan också återfinnas i flera kategorier samtidigt. Där man har sin grundtillit återfinns också ens livsmening som bär en när tillvaron är full av svårigheter och motgångar, även om det självklart kan finnas perioder när vi saknar grundtillit.
Det är viktigt att inte låta meningsfrågorna komma i skymundan, utan låta en persons livsåskådning få den plats den behöver, både i tillvaron i stort och i sin terapi.
Karolina Isberg, leg. psykolog
Att gå i parterapi
De flesta par som söker terapi är i någon form av kris. Det kan handla om ett svek i relationen, en oro för en ny livssituation som man inte vet hur man ska tackla tillsammans eller en upplevelse av att man växer ifrån varandra och alltmer lever parallella liv än ett gemensamt.
När jag arbetar med par börjar vi som regel i nuläget, särskilt om något dramatiskt eller emotionellt precis har hänt. Först efter det arbetar vi oss bakåt för att prata om relationens historia, hur man möttes och vad som har skett sedan dess. Vi identifierar kommunikationsmönster och vanliga missförstånd tillsammans. Slutligen arbetar vi oss mot framtiden och hur den nya kunskapen om situationen och varandra påverkar tillvaron tillsammans.
Vi pratar om sårbarhet och emotionell tillgänglighet. Framför allt tycker jag att parterapi handlar om att hitta ett sätt att tillsammans diskutera det som är svårt, men också att våga visa sin sårbarhet inför varandra. Ingen parterapi i världen kan garantera att nya kriser inte kommer, men det går att rusta sig inför framtiden genom att bli bättre på att kommunicera de komplicerade känslorna utan att attackera eller bli försvarsinställd. Och på det sättet växer den emotionella närheten i relationen.
Karolina Isberg, leg. psykolog
Om att laga det trasiga med guld
Kintsukuroi betyder att laga med guld och är ett japanskt begrepp för den gamla traditionen att laga trasigt porslin med guld eller silver. Man ansåg också att det lagade porslinet då blev ännu vackrare än sitt original. Som jag har skrivit i en introduktion på hemsidan, tänker jag detsamma kring människor och psykologiskt behandlingsarbete. Ibland går vi sönder i tillvaron och få människor går igenom en livstid utan att att åtminstone en liten skärva i kanten lossnar. Hur vi hanterar det ser emellertid lite olika ut. För en del räcker det med att låta det värka ut medan man pratar med vänner och anhöriga och kanske finner nya meningsfulla aktiviteter. Andra behöver professionell hjälp för att inleda eller slutföra arbetet med att laga skärvan. Och istället för att betrakta psykisk smärta som ett undantag från en i övrigt lycklig tillvaro, tror jag att det är bättre att tänka på det som ett livsvillkor. Ett livsspann innehåller som regel alltsammans. Vi går sönder, vi lagar och vi är hela ett tag. Sedan kanske vi går sönder igen, på ett nytt ställe, och då får vi laga ännu en gång.
I denna video pratar en norsk psykolog om kintsukuroi. Jag fick denna video skickad till mig och det känns kul att vi är flera som tänker att den själsliga trasigheten är möjlig att laga med guld. Och kanske kan detta vara ett perspektiv att ta med sig in i 2017?
Gott nytt år!
Karolina Isberg, leg. psykolog
Den allvarsamma leken
Den allvarsamma leken är namnet på Hjalmar Söderbergs bok som har iscensatts för teater åtskilliga gånger och dessutom nyligen filmatiserats. Det är en sevärd film med fokus på relationen mellan Arvid Stjärnholm och Lydia Stille, två personer som träffas i unga år, men som utifrån förra sekelskiftets samhällsnormer inte kunde gifta sig. De båda gifter sig på annat håll, men möts också snart igen. Man skulle kunna säga att Den allvarsamma leken är en berättelse om otrohet och brustna hjärtan. Men faktiskt bara delvis. Jag skulle också beskriva det som en berättelse om djupa otillfredsställda behov och hur olyckliga vi blir av att inte få fatt i vad vi innerst inne behöver. Och hur det tenderar att även få konsekvenser för dem omkring oss.
Många par går i terapi efter att någon eller båda parter har varit otrogen. Och det går faktiskt att komma ur en sådan kris som par, även om det tar tid. Det är dock en svår process med starka känslor av svek, orättvisor och otrygghet. I den situationen, är min erfarenhet, att man behöver börja med själva sveket. Den som bröt mot relationens överenskommelse måste ta ansvar för sina handlingar utan att skylla på den andre. Först därefter går det att arbeta med relationen, våga visa mer av sin sårbarhet och prata om de där djupare behoven som många gånger inte är artikulerade.
Jag är inte säker på hur vanligt det var med parterapi vid förra sekelskiftet. Men Hjalmar Söderbergs berättelse är på många sätt tidlös och igenkännlig. Man lär sig helt enkelt mycket om sig själv av att våga titta på sina djupaste behov.
Karolina Isberg, leg. psykolog
Nyttan av känslor
”Ju mer vi kan skratta när vi är glada, gråta när vi är ledsna, använda ilska för att sätta tydliga gränser, älska passionerat och ge och ta emot ömhet fullt och öppet, desto längre befinner vi oss från lidande. Och ju mer livsglädje vi erfar, desto större storsinthet kan vi visa andra.”
Fritt översatt från Leigh McCullough
Vi vill gärna skilja våra känslor från vårt förnuft. Som om emotioner och känslor är något som mest står i vägen i betydelsefulla situationer och liksom stör tankarna. Känslor är avgörande för att kommunikationen mellan människor ska fungera. Informationen vi ger varandra med hjälp av känslouttryck är omedelbar och missförstås inte på samma sätt som om vi endast skulle använda ord. Vi känner till exempel omedelbart av när någon utmanar eller hotar oss, om än så bara i ett vanligt fikasamtal på arbetet. Och när vi blir oskyldigt anklagade slår ilskan till och vi sätter en gräns för anklagelsen.
Leigh McCulloughs teori om affektfobi handlar ytterst kortfattat om att man i specifika familjekontexter tenderar att ha lättare att uttrycka vissa känslor än andra. I en del familjer är det enklare att bli arg än ledsen och i andra tvärtom. I somliga är det mindre svårt att uttrycka rationalitet och i andra rädsla och osäkerhet. Dessa mönster påverkar hur vi senare tenderar att förhålla oss till våra egna känslor och andras förväntningar. Inom ramen för psykoterapi är det möjligt att arbeta med och utveckla de känslor som är svåra att uttrycka.
Det är också kombinationen av känsla och tanke som är målsättningen; att kunna tänka och känna samtidigt. Då ökar våra chanser till både välgrundade beslut och god kommunikation. Känslorna motiverar oss och skapar drivkraft. De blir ett verktyg att förstå sig själv och sin omgivning bättre. Att inte ha kontakt med sina emotioner är att stå utan en inre riktning eller kompass.
Karolina Isberg, leg. psykolog
Superpowers
Jag fick den här bilden skickad till mig av en god vän för ganska många år sedan. Och jag använder den ofta som en beskrivning av hur det kan kännas att gå i terapi. Förr eller senare kommer en punkt när man tillsammans har arbetat med de psykologiska försvar som har varit så pass starka att de har blivit mer hindrande än hjälpsamma hos individen och under perioder kan klienten känna sig tämligen hjälplös och sårbar i situationer där det tidigare har funnits en strategi. Klienten brukade ha superkrafter, men kanske på bekostnad av andra saker som också är viktiga. Som nära relationer, frihet eller tillit. Och alldeles snart går det att upptäcka att det fanns en vinst med arbetet, att det var värt det.
Karolina Isberg, leg. psykolog