Kintsukuroi

 

Kintsukuroi är ett japanskt ord som betyder att man lagar trasigt porslin med guld eller silver. På så sätt blir det trasiga vackrare än porslinet såg ut från början.

För mig är detta också ett sätt att se på psykologi och psykologisk behandling. Ibland är livet hårt mot oss och vi går sönder. Ibland gör vi oss själva och varandra illa. Då kan psykoterapi, handledning, samtal och reflektion bidra till att vi blir hela igen. Och måhända går det till och med att ana guldstänk i de tidigare sprickorna…

Allt arbete i bolaget, oavsett om det är riktat gentemot individer, grupper eller organisationer genomsyras av tre värden, vilka är ett livsspanns- och friskperspektiv, hållbarhet samt emotionell medvetenhet. Dessa går förstås bitvis in i varandra, men överlappar heller inte helt, varför samtliga är nödvändiga.

Frisk- och livsspannsperspektiv betyder att psykologiska insatser hör hemma även i ett friskt samhälle, varför behandling, handledning eller annat stöd behövs för att stärka redan fungerande tillstånd och strukturer eller för att underlätta under särskilt svåra perioder. Detta inrymmer också ett synsätt där alla människor under en livstid konfronteras med olika typer av utmaningar som man kan behöva stöd kring, som psykisk ohälsa, sorg, stress och konflikter.

Hållbarhet betyder att arbetet präglas av hållbarhet på lång sikt oavsett om det gäller individer, parrelationer, arbetsgrupper eller organisationer. Allt förändringsarbete syftar till beständighet och en avgörande del av detta är att bidra med en psykologiskt hållande funktion under processen.

Emotionell medvetenhet innebär ett synsätt där emotionerna spelar ett avgörande roll för vårt välbefinnande, men också för vår kommunikation och vårt beslutsfattande. Att öka medvetenheten om sina emotioner är gynnsamt för alla människor och inte bara ur ett personligt perspektiv, utan också för hur vi funderar och samverkar tillsammans med andra; både privat och professionellt.