Jag kom över en artikel som presenterar orsaker till prokrastinering och varför det ibland är så svårt att begripa det motstånd vi upplever när vi ska förverkliga en målsättning som vi kanske till och med har längtat efter. Artikeln beskriver att våra hjärnor är känsliga för rädslan som uppstår när vi ska exponera oss för nya situationer eller för risken att misslyckas. Även om målsättningen föreföll rimlig när den gjordes upp blir själva genomförandet betydligt besvärligare, eftersom rädslan och oron försätter oss i ett överlevnadsläge som hindrar oss i närmandet av det okända och oförutsägbara.
Artikeln beskriver ett antal konkreta tips för att komma över detta och jag är inte säker på att dessa tips är gångbara för alla. Men det som framförallt framhålls som en viktig faktor för att våga arbeta mot nya mål, är att få in mer glädje i själva måluppfyllelsen för att den inte enbart ska signalera rädsla. Det tänker jag är både möjligt, viktigt och helt i enlighet med emotionsforskningen. Vi behöver uppleva glädje och intresse för att kunna utforska våra möjligheter och vår omvärld, eftersom enbart rädsla tenderar att effektivt stoppa vår framfart.
Förändring är en pusselbit i allt utvecklingsarbete och kanske bidrar detta till en förståelse för varför det ibland är så oerhört svårt.
Karolina Isberg, leg psykolog