Validering

Bild: Bizarro

Begreppet validering betyder att man officiellt godkänner ett dokument och därigenom bekräftar att dess innehåll är korrekt. Validering är också ett centralt begrepp inom psykologiskt behandlingsarbete, där en individs upplevelse av en situation bekräftas. Att validera en persons tankar och känslor visar att personen är lyssnad på och uppmuntrar denne att lita på att den egna upplevelsen är verklig och reaktionen rimlig.

I det professionella samtalet är det här förstås avgörande, men är minst lika viktigt i alla nära relationer. I stunden är det enkelt att börja argumentera med sin partner eller familjemedlem om att dennes upplevelse är överdriven eller till och med felaktig. Och sedan är konflikten och tävlingen om vems perspektiv som är rätt ett faktum, vilket försvårar möjligheterna att faktiskt reda ut vad som skedde. Att istället börja med att bekräfta den andra personens upplevelse, oavsett vad man tycker om den, är en bra start för att sedan kunna prata om att man har olika perspektiv på situationen.

Karolina Isberg, leg. psykolog

Sorg och saknad

Det är allhelgonatid och för många människor också sorgetid. Det är en helg på året när vi ofta tänker särskilt på dem som inte längre finns ibland oss. Sorg brukar beskrivas som den naturliga reaktionen på en förlust och är också de både starka och motstridiga känslor som kan uppstå vid en stor förändring i tillvaron. Känslor som ofta uppstår i sorg är ledsnad, ilska skuld, lättnad och hopplöshet.

Jag höll en föreläsning om sorg vid ett tillfälle och visade det sig att de allra flesta hade en ganska god uppfattning om hur de själva skulle ta sig igenom en period av sorg. Det man emellertid beskrev som en stor utmaning var hur man skulle bemöta andra i deras sorg. Och jag håller med! Det är lätt hänt att bli osäker och inte våga ta kontakt för att man inte vill göra fel, trots att man kanske dagligen tänker på den person som man vet sliter med en stor förlust och starka känslor.

I dagarna har Svenska kyrkan släppt en kortfilm om hur man kan bemöta människor i sorg. Den handlar om just att höra av sig om och om igen och att hjälpa till med vardagsbestyren. Jag brukar tänka att för en person som sörjer har det värsta redan hänt  och att de flesta uppfattar att det är bättre att ens vänner och anhöriga hör av sig lite taffligt, än att det blir alldeles tyst. Sorg är inget problem som ska lösas, utan är en process som kräver sin tid. Därför brukar det vara hjälpsamt att tänka att man som medmänniska kan erbjuda stöd istället för tröst.

Karolina Isberg, leg. psykolog

Skam, sårbarhet och att leva helhjärtat

Because true belonging only happens when we present our authentic, imperfect selves to the world, our sense of belonging can never be greater than our level of self-acceptance.    —   Brené Brown – Daring Greatly

Det finns en amerikansk sociologiforskare som heter Brené Brown. Hennes TedTalks om sårbarhet (vulnerability) och skam spreds som en löpeld för några år sedan och är några av de mest visade. Kanske för att hon så tydligt beskriver sin skam över sin egen sårbarhet och hur det gör henne så oerhört mänsklig. Hon har undersökt vad som är att leva helhjärtat (whole hearted) och sårbarhetens betydelse som en naturlig del i en helhjärtad tillvaron. De som lever nära sin sårbarhet känner mer tillhörighet till andra människor och har en starkare uppfattning om att de själva är älskade och värda kärlek och omsorg. Men det är också tydligt att människor som beskriver denna upplevelse av självvärde har lättare att visa sig sårbara.

Sårbarhet kan ju vara så mycket. Som en sorts äkthet i sina känslor och att våga visa sin osäkerhet, rädsla och förväntansfulla glädje. Att vara den som exponerar sig utan garantier genom att faktiskt berätta om hur mycket en annan människa betyder, hur ledsen man blev av en sårande kommentar eller beskriva sin vilsenhet inför en ny situation. Därmed blir sårbarheten, trots sin skämsighet och uppenbara läskighet, en grogrund till kreativitet, tillhörighet, självvärde och ett helhjärtat sätt att leva.

Vulnerability sounds like truth and feels like courage. Truth and courage aren’t always comfortable, but they’re never weakness.   —   Brené Brown – Daring Greatly

Jag tror att vi är många som känner igen oss i det här. På något plan vet vi att den här sårbarheten är värdefull och på ett annat plan kämpar vi emot den med all tänkbar kraft. Det krävs mod att våga visa sig och leva helhjärtat.

Karolina Isberg, leg. psykolog

Den allvarsamma leken

_mg_1745

Den allvarsamma leken är namnet på Hjalmar Söderbergs bok som har iscensatts för teater åtskilliga gånger och dessutom nyligen filmatiserats. Det är en sevärd film med fokus på relationen mellan Arvid Stjärnholm och Lydia Stille, två personer som träffas i unga år, men som utifrån förra sekelskiftets samhällsnormer inte kunde gifta sig. De båda gifter sig på annat håll, men möts också snart igen. Man skulle kunna säga att Den allvarsamma leken är en berättelse om otrohet och brustna hjärtan. Men faktiskt bara delvis. Jag skulle också beskriva det som en berättelse om djupa otillfredsställda behov och hur olyckliga vi blir av att inte få fatt i vad vi innerst inne behöver. Och hur det tenderar att även få konsekvenser för dem omkring oss.

Många par går i terapi efter att någon eller båda parter har varit otrogen. Och det går faktiskt att komma ur en sådan kris som par, även om det tar tid. Det är dock en svår process med starka känslor av svek, orättvisor och otrygghet. I den situationen, är min erfarenhet, att man behöver börja med själva sveket. Den som bröt mot relationens överenskommelse måste ta ansvar för sina handlingar utan att skylla på den andre. Först därefter går det att arbeta med relationen, våga visa mer av sin sårbarhet och prata om de där djupare behoven som många gånger inte är artikulerade.

Jag är inte säker på hur vanligt det var med parterapi vid förra sekelskiftet. Men Hjalmar Söderbergs berättelse är på många sätt tidlös och igenkännlig. Man lär sig helt enkelt mycket om sig själv av att våga titta på sina djupaste behov.

Karolina Isberg, leg. psykolog

Om hur svårt det kan vara att bara lyssna

_MG_1703

Kanske är det ett uttjatat ämne med kommunikation och lyssnande. Lösningen på alla samarbets- eller relationssvårigheter tycks vara att förbättra kommunikationen. Det behöver inte vara fel. Det är ju ibland svårt för oss alla att lyssna på det som våra medmänniskor säger, utan att ta över frågan och försöka lösa problemet. Vi gör det som regel av välvilja, eftersom det helt enkelt känns bra att hjälpa till och vara till nytta. Men emellanåt vill den andre inte bli räddad, utan kanske bara uttrycka det där svåra för att sedan ta itu med frågan på egen hand. Här finns ett kul youtube-klipp om behovet av att någon lyssnar på det vi säger, istället för att försöka lösa det.

Karolina Isberg, leg. psykolog

Vådan av att visa sina sår

Agra Fort

Jag läste den här artikeln om hur det skulle vara att gå på date och vara helt transparent med sina emotionella sår. Det är en ganska underhållande text, helt skriven i dialogform. Förmodligen är det bra att vara en smula öppen med vilka vi är för att det faktiskt underlättar när vi söker nya relationer, oavsett om det gäller vänskap eller kärleksförhållanden. Men måhända är detta att ta det lite väl långt!?

Him: Well, my father abandoned me when I was a child.

Me: I knew it!!! The attraction is so strong, I knew it was something big like that. How old were you?

Him: He left when I was 5, and we’ve been estranged ever since.

Me: Perfect! Your wounds will get along great with mine. Because I like to abandon myself and focus all my energy into taking care of and healing deeply wounded men. Are you in therapy?

Karolina Isberg, leg. psykolog

——————–

Bilden har förstås inget med dialogen att göra.